lifeofmama

Vi har haft några dagar med sömnproblematik igen. Tar nya tag ikväll igen. Det blir så när man gör något som rubbar rutinerna men samtidigt kan man ju inte bara sitta hemma. Bebisen har glidit runt med napp hela morgonen för att hon också är trött efter nattens stök. men för övrigt verkar hon må bra. Hon är så söt i sina två små tänder, som vi har börjat borsta nu. Det gick också förvånansvärt bra och utan protester.

Jag tror jag har närt en liten ingenjör vid min barm. Hon är riktigt pysslig och pulig. Hoppas hon blir mer av en fötterna på jorden-person snarare än en virrig grubblare som sin mor. Men så verkar hon ju brås på sin far som inte är någon som svävar uppe bland molnen. Nu minns jag att min lärare på universitet i Frankrike brukade säga till mig att jag var "dans le ciel" eller något liknande, kanske "dans les nuages", eller vad man nu kan tänkas säga för att beskriva en flyktig personlighet.

Jag har alltid känt att det vore så skönt att vara en sådän där stadig, rejäl person som inte funderar så mycket utan agerar istället utan tjafs. Får saker och ting gjorda och släpper det när det är färdigt. Jag kan fundera på beslut jag tagit hur länge som helst efteråt, var det verkligen rätt/bra och så vidare. Men thats just me, and thats just the way i am. Jag använder mig dock av hjälpmedel i vardagen för att kompensera min lätt virriga personlighet, hjälpmedlet heter post it och gör min vardag mycket lättare.

Nåväl, nu vaknade lilla skruff och vill ha mat så då ska hon få det. Ikväll stundar ett träningspass, helt ensam ska jag gå denna gång och jag är faktiskt lite rädd.