lifeofmama

Dagarna som mammaledig är lite av en upprepning. Vi har rutinerna som ser ter sig rätt lika varje dag.
Jag och skrutt vaknar genom att hon börjar härja runt i sängen. Hon sover halva natten hos oss/mig trots hennes fars protester. Jag försöker ligga kvar en liten stund till men då börjar hon krypa iväg och jag måste hindra henne. Vi går upp och jag gör frukost till oss medan hon sitter och tittar på mig i köket.
Skrutt äter alltid havregrynsgröt och ett glas jos, numera även en smörgås och ägg.

Efter att ha lekt ett tag är det dags för att sova igen. Då har jag tid att göra det jag måste göra.
Då ser det ut så här. Det är det som känns som never ending story-görat. Man diskar, sopar, torkar, och kokar nappflaskor.


Sen är det dags för nästa omgång mat och disk i samband med lunchen. Men medan jag går här och pysslar medan skrutt sover uträttar jag alltid stordåd i sinnet. Får en hel del bra idéer som dock ofta stannar vid tanke.
Får inspiration och lust till en massa. Dock kanaliseras inte detta ofta i en riktning utan blir mest till små tankemoln som flyger omkring. Borde ta tag i några av de tankarna någon gång och tvinga kvar dem lite längre och göra realitet av dem. Kanske händer.
Men nu har jag verkligen inte tid att hänga här, snart vaknar hon och och jag måste göra klart allt det som måste göras, framförallt det där som bara måste måste klaras..