lifeofmama

I helgen har vi haft tre barn. Mannens syster snittades i torsdags så vi passade deras tvillingar hemma hos dem.
Det var livat kan jag säga men det gick faktiskt bättre än förväntat.
Trodde att de skulle gråta efter mamma och pappa mer men det gick bra. De är förvånansvärt förstående tycker jag för att vara två och ett halvt år. När de frågade efter mamma och pappa förklarade vi att de var och hämtade deras nya bebis och däför inte kunde vara hemma. Då var det liksom bara; jaha ok.
Jag har ingen vidare erfarenhet av barn i den åldern men tycker att de var riktigt duktiga.

Sättet de uppfostrar sina barn skiljer sig markant för hur vi har valt att göra(eller mest jag i sanningens namn)
Hos dem är det obegränsat med tv, kakor, kex och det finns en uppsjö av plastleksaker som blinkar och låter.
Jag tycker inte om plastleksaker, inte för att jag vill vara pretto men en plastleksak är full av kemikalier, de har en massa funktioner som gör att du måste använda den på ett sätt, stimulerar alltså inte fantasin, du kan inte laga en plastleksak om den går sönder, när den är slut så är den slut och hamnar på ett sopberg. Hur många har har någon gammal plastgrej sparad från när de var liten förutom en barbie eller något? Trä eller tyg kan du laga själv om det pajjar och det håller bättre. Jag har kvar en docka som fröken gjorde till mig på förskolan när jag var sex år, den håller än i dag och är en av skrutts favoriter, likaså mina gamla klossar och käpphästar.
De här tvillingarna är så fina och duktiga barn och det går så klart ingen nöd på dem men vi har olika synsätt när det gåller mycket. Jag gillar inte plast och hysteriska barnkanaler, punkt slut