viktiga samtal
Idag pratade ungen i min telefon. Hon gick runt med den tryckt mot örat och sa; heej, hemma oss. Måste åka bilen, heej då, paka paka..
Hon verkar tycka om att sjunga. Just nu blir det mycket "hoppe hoppe hare" som övergår i "ett litet hus i skogens slut" och i din hatt råttan, klockan åtta..
Söta roliga unge. Jag måste bli bättre på att skriva ned det hon säger och gör så det inte glöms bort. För det gör det.
När man vabbar har man tid att blogga
Idag är jag hemma med Skruff som är snorig. Imorgon tror jag dock att hon får gå till förskolan för hon är rätt pigg vill jag lova.
Livet rinner fram och jag åker med och försöker göra det jag måste. förutom min träning hinner jag inte med så mycket mer än att få vardagen att hålla ihop. Hur gör människor med fler än ett barn? Jag förstår inte.
För lilla Skruff går det bra på förskolan. Fröken säger att hon aldrig träffat ett barn som talar om sig själv i jag-form så tidigt som henne. Jag har inte så stor erfarenhet av hur barns utveckling men jag har förstått att hon har ett bra språk för att vara så liten. idag när vi skulle äta frukost så gjorde jag gröt som vanligt. Hon ville hellre äta ban (banan) Hon brukar alltid försöka med det men till slut äter hon i alla fall sin gröt. Men idag satte hon sig bak och fram på stolen och sa: Ija orkar inte. Har aldrig hört henne säga det tidigare. Tyckte så synd om henne när hon satt där i sin pyjamas med snorig näsa och sa jag orkar inte..
Annars är det mycket, inte ta den, baja baja baja. tror nog att hon blir lite hunsad av stortjejerna på förskolan, hon är ju minst. Men hon trivs och varje morgon är det samma ritual när vi kommer till förskolan. Upp i frökens trygga famn och "vinka fönstret" till mig. Nu ska jag försöka göra lite nytta, kan inte sitta här och slappa hur länge som helst för tusan. Hoppas jag har tid att skriva snart igen. Är så lätt att glömma speciella stunder, saker hon sagt annars
Hej
